Det är vanligare att äldre återfår funktionsförmågan efter stroke eller höftfraktur om personen bor hemma än i ett särskilt boende. Det visar rapporten ”Registeranalyser av de mest sjuka äldres vård och omsorg” som vi publicerar idag.
Sedan flera år tillbaka har antalet äldre som bor i särskilt boende minskat drastiskt. Mellan 2001 och 2012 försvann uppskattningsvis 30 000 platser. Samtidigt har omfattningen av hemtjänst- och dagverksamhet ökat så att fler kan bo kvar hemma.
Socialstyrelsen har gjort en fördjupad studie och registeranalyser av uppgifter som rör gruppen mest sjuka äldre. Syftet har varit att beskriva förändringar över tid och olika aspekter av vården och omsorgen i ordinärt och särskilt boende.
De som bor kvar hemma får oftare stöd av arbetsterapeut
Resultatet visar bland annat att en större andel av de mest sjuka äldre som bor hemma återfår funktionsförmågan efter stroke och höftfraktur jämfört med dem som bor i särskilt boende. Fler av dem som bor hemma får träffa sjukgymnast och arbetsterapeut direkt efter stroke och en större andel återfår förmågan att gå, klä sig och klara av toalettbesök själv. De har också lägre risk för trycksår efter höftfraktur.
– Skillnaderna kan vara en konsekvens av att personalen, som kan sakna både kunskap och tid, i en del äldreboenden får ta över ansvaret att hjälpa de äldre med träningen. Andra faktorer som kan påverka möjligheten att återfå funktionsförmågan är hälsa och demenssjukdom, säger Anna Bennet, utredare.
Snabbare hjälp i särskilt boende vid akut sjukdom
De som bor i särskilt boende får däremot snabbare hjälp efter stroke och höftfraktur jämfört med dem som bor kvar i hemmet. De vårdas också av specialistläkare vid psykisk sjukdom i större utsträckning och har lägre risk för självmord.
Fakta Socialstyrelsen definierar gruppen de mest sjuka äldre som personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom.