Privat hemtjänst tog snabbt in miljonvinst

Skarpnäcks norra hemtjänstenhet såldes till en chef inom förvaltningen för 1,5 miljoner kronor förra året. Nio månader senare hade bolaget gjort en vinst på 1,9 miljoner kronor.

– Det är otroligt provocerande. I det här fallet har det dessutom lett till en försämring av verksamheten, säger Claes Elmgren (S), som tillsammans med den övriga oppositionen motsatte sig försäljningen.

I höst påbörjas införandet av nytt tidsregistrerings- och dokumentationssystem för hemtjänst. Nyligen fattade äldrenämnden beslut om ett nytt ersättningssystem för vård- och omsorgsboende med endast en nivå och tillägg för boende med demenssjukdom. Äldreförvaltningens direktör Eva Frunk Lind är pådrivande för att öka äldreomsorgens kvalitet men samtidigt öppen för dialog och medskapande.

För att börja med ett väldigt stort projekt – vad tror du att den nya tidsregistreringen i hemtjänsten kommer att betyda?

- Tidsregistreringen kommer att innebära förbättringar på flera plan. Den äldre kommer att kunna vara mer säker på att hemtjänsten är på plats under den tid som är avsatt. I och med att dokumentationen underlättas kommer även medarbetarna att kunna ägna mer tid åt att verkligen vara med den äldre, säger Eva Frunk Lind.

- Hemtjänstens personal kan tydligt visa att de varit på plats. Som beställare blir det lättare att följa upp insatserna samtidigt som ett ordentligt underlag för diskussion om exempelvis utökad tid finns. Tillsammans med det nya ersättningssystemet för hemtjänsten tror jag att tiden för administration kommer att minska till förmån för att utveckla verksamheten och arbetsmetoderna.

Närmare 6 000 medarbetare och runt 18 000 äldre kommer att påverkas av förändringen. Är det något du tänker på?

- Jag har stor respekt för det stora antalet människor som påverkas. Vi på äldreförvaltningen måste göra allt vi kan för att förbereda införandet och jag vet att så görs. Information, utbildningar, dialog och ödmjukhet är viktigt att ha med sig. Liknande system har med framgång införts i andra kommuner. Vi tar med oss erfarenheter från dem.

En annan stor fråga under året har varit ersättningen för vård- och omsorgsboenden.

- Där har Stockholms stad verkligen lyssnat till utförarna. Äldrenämnden beslutade nyligen om att minska antalet ersättningsnivåer och samtidigt baka in de baka in de medel som kommunfullmäktige tidigare avsatt för ökad bemanning i ersättningen. Sammantaget är jag säker på att vi efter årsskiftet kommer att se ökade möjligheter till mer långsiktig planering på stadens olika boenden. Jag hoppas att det ska återspegla sig i kvaliteten bland annat genom ökade möjligheter att låta de anställda få kompetensutveckling och ökad kontinuitet för de äldre.

Sedan ett halvår tillbaka är köhanteringen centraliserad till äldreförvaltningen. Tycker du dig se effekter av det?

- Ja, absolut. Vi har idag en helt annan överblick över antalet lediga platser, vilka boenden som har lång kö och var man snabbt kan få plats. Servicen till såväl äldre som utförare stadsdelsförvaltningar tycker jag har förbättrats med snabbare och tydligare besked.

- Samtidigt visar det sig att antalet lediga lägenheter i vård- och omsorgsboende ökar. 300 lediga lägenheter och inga tecken på att ökningen ska avta manar till eftertanke. Det sätter den pågående boendeplaneringen i ett helt nytt perspektiv men som även innebär möjligheter. Det finns utrymme att förbättra och modernisera boendebeståndet i Stockholms stad. Men det innebär självklart också att vi måste fundera över hur äldreomsorgen ska fungera. Hemtjänsten hanterar allt mer omsorg, boendetiderna kortas, behoven av andra omsorgsformer ökar samtidigt som fler äldre använder RUT-avdrag för rena servicetjänster. Här måste vi tydligt ta ett helhetsgrepp och bestämma riktning, säger Eva Frunk Lind.

En ofta återkommande fråga handlar om kompetensutveckling och att få nya människor intresserade av att jobba inom äldreomsorgen.

-  Frågan har flera dimensioner. Om vi börjar med kompetensutveckling så hänger den även samman med verksamhetsutveckling. Sedan några år tillbaka samverkar Stureby vård- och omsorgsboende med Karolinska Institutet. Nya rön från akademin prövas och införs snabbt på Stureby samtidigt som forskningen kan se om deras teorier fungerar i praktiken. Samarbetet har varit väldigt fruktsamt och äldreförvaltningen går nu vidare med liknande modeller i samverkan med andra.

- Att få fler att arbeta inom äldreomsorgen är en annan mycket viktig fråga. Jag tror på att höja statusen på utbildningen och göra det möjligt att efterhand speciialsera sig och utveckla sig. Sedan en tid finns Vård- och omsorgscollege på Västra Kungsholmens gymnasium. Söktrycket är väldigt stort och visar att det visst går att locka unga människor till omsorgsyrket. Sedan är det naturligtvis så att vi som arbetsgivare har ett ansvar att ta emot de nya studenterna och utveckla yrket så att det blir attraktivt.

Slutligen, vad tycker du kan vara värt att reflektera över i hängmattan?

- Väldigt mycket går åt rätt håll för äldreomsorgen. Allt fler äldre lever allt längre och lägger friska år till livet. Tidigare prognoser om en skenande utveckling med allt större andel sjuka i exempelvis demens verkar inte stämma.

- Även äldreomsorgen som sådan blir bättre. Den har nog aldrig varit så bra som nu vilket kan vara väl värt att nämna. Men om vi nöjer oss kommer vi att halka efter. Jag hoppas därför på att vi blir ännu bättre på att lära av varandra i äldreomsorgens verksamheter. När jag träffar engagerade medarbetare så väcks ofta någon tanke som sedan blir något större. Utveckling och förbättring kräver samarbete. Det kan vara något att fundera över; vad vill jag lära mig mer om när jag är tillbaka efter semestern.